Sahlin straffas för att hon gjorde vad socialdemokraterna krävde att hon skulle göra
Dagens stora nyhet är att Mona Sahlin avgår som partiledare för socialdemokraterna. Detta efter att hon har lett partiet genom dess sämsta val någonsin. Men det är faktiskt inte rätt, enligt min mening. Trots alla mina åsikter om henne tycker jag inte att valresultatet ska få henne att avgå.
Mitt största argument till att valresultatet inte borde då henne att avgå är att hon är socialdemokraternas offer. De fick henne nämligen att göra saker som kostade socialdemokratin flera väljare: däribland att välkomna Lars Ohly(cka) in till det rödgröna samarbetet.
Ni minns kanske valkarusellen som rördes upp när hon hade blivit vald till partiledare. Då var hennes första riktigt bra beslut, som verkligen skulle locka kvar väljare, att utesluta Ohly(cka) från samarbetet. Då skulle de många väljare som lämnade socialdemokraterna enbart för samarbetet med V(PK) stanna kvar. Men flera socialdemokrater stred mot henne, de ville visst samarbeta med Lars Ohly(cka). Och... det slutade som det gick.
Ja, Mona Sahlin har sina brister. Men att hon har utsetts som syndabock för att hon av sina partikamrater tvingades att gå emot sina sunda åsikter och välkomna in Ohly(ckan) är fel.
-------------------------------
Nu fick jag reda på att folk tyckte att det var fenomenalt att Gotlänningar väljer sina manliga lucia-män. Det tycker jag, trots att det var pojkar som var Lucia-män när tiden begav sig, är fel!
Mitt största argument till att valresultatet inte borde då henne att avgå är att hon är socialdemokraternas offer. De fick henne nämligen att göra saker som kostade socialdemokratin flera väljare: däribland att välkomna Lars Ohly(cka) in till det rödgröna samarbetet.
Ni minns kanske valkarusellen som rördes upp när hon hade blivit vald till partiledare. Då var hennes första riktigt bra beslut, som verkligen skulle locka kvar väljare, att utesluta Ohly(cka) från samarbetet. Då skulle de många väljare som lämnade socialdemokraterna enbart för samarbetet med V(PK) stanna kvar. Men flera socialdemokrater stred mot henne, de ville visst samarbeta med Lars Ohly(cka). Och... det slutade som det gick.
Ja, Mona Sahlin har sina brister. Men att hon har utsetts som syndabock för att hon av sina partikamrater tvingades att gå emot sina sunda åsikter och välkomna in Ohly(ckan) är fel.
-------------------------------
Nu fick jag reda på att folk tyckte att det var fenomenalt att Gotlänningar väljer sina manliga lucia-män. Det tycker jag, trots att det var pojkar som var Lucia-män när tiden begav sig, är fel!
Boken om kungen förstärker bara motsättningen mellan rojalister och republikaner
Jag hoppas att ingen har missat att kungen (Sveriges riktige Kiiiiing) har hamnat i Blåsväder. Nu är det ingen diktator som han berömmer, istället verkar det vara hans Berlusconi-liknande livsstil (de verkar ju, enligt boken, dela syn på kvinnor) som har hamnat på en bok. Därför blåser debatten upp kring monarkins vara eller inte vara.
Jag har inte läst boken. Men man kan ju inte undgå att följa stormen kring den. För det första, på något sätt kommer den boken bestämma om vi ska ha en monarki eller republik - vilket är helt fel! Jag menar: frågan om statsskick handlar om tradition, om representation, om mandat för statstjefen att uttala sig politiskt - och inte vad statschefen gör. Om det var en president som - enligt uppgift - hade besökt en strippklubb, skulle vi då kräva att omvandla Sverige till en monarki! Och förresten, republikanerna är redan sålda. De kommer bara bli än mer rabiata i sitt tyckande att kungen ska avsättas och ersättas med en president. Samtidigt kommer rojalisterna tycka synd om kungen och bli än mer rabiata i sitt försvarande. Motsättningen mellan grupperna, som redan varit irriterande stor, kommer bli än större. Är det bra?
För det andra: det är helt befängt att hela boken handlar om rykten. Visst, författarna säger att de har valt bort flera delar, men det är nog bara en ploj. Jag tror faktiskt bara på att någon källa vill ha lite kred och därmed börjar sprida rykten om kungen. Därför kan till och med jag få en bok skriven om mig.
Men det värsta är inte dessa två anledningar. Istället är det att hela kultur-Sverige - som inte gör något annat i livet än att tycka och få pengar för det - ska ha något att säga om boken. Nu får de ännu en anledning till att rapa ut information som bara de bryr sig om - och mitt intresse kunde inte bli mindre!
Nå: jag tycker i alla fall att det är bra med en bok som bedömmer statschefen. Om vi hade en president skulle ju vi göra likadant (annars skulle vi likagärna göra som i Nordkorea och skaffa oss likadana frisyrer som vår käre , psykopat-landsfader). Men då måste ju boken leva på fler saker än rykten och "Hänt Extra"-skvallet!
Jag har inte läst boken. Men man kan ju inte undgå att följa stormen kring den. För det första, på något sätt kommer den boken bestämma om vi ska ha en monarki eller republik - vilket är helt fel! Jag menar: frågan om statsskick handlar om tradition, om representation, om mandat för statstjefen att uttala sig politiskt - och inte vad statschefen gör. Om det var en president som - enligt uppgift - hade besökt en strippklubb, skulle vi då kräva att omvandla Sverige till en monarki! Och förresten, republikanerna är redan sålda. De kommer bara bli än mer rabiata i sitt tyckande att kungen ska avsättas och ersättas med en president. Samtidigt kommer rojalisterna tycka synd om kungen och bli än mer rabiata i sitt försvarande. Motsättningen mellan grupperna, som redan varit irriterande stor, kommer bli än större. Är det bra?
För det andra: det är helt befängt att hela boken handlar om rykten. Visst, författarna säger att de har valt bort flera delar, men det är nog bara en ploj. Jag tror faktiskt bara på att någon källa vill ha lite kred och därmed börjar sprida rykten om kungen. Därför kan till och med jag få en bok skriven om mig.
Men det värsta är inte dessa två anledningar. Istället är det att hela kultur-Sverige - som inte gör något annat i livet än att tycka och få pengar för det - ska ha något att säga om boken. Nu får de ännu en anledning till att rapa ut information som bara de bryr sig om - och mitt intresse kunde inte bli mindre!
Nå: jag tycker i alla fall att det är bra med en bok som bedömmer statschefen. Om vi hade en president skulle ju vi göra likadant (annars skulle vi likagärna göra som i Nordkorea och skaffa oss likadana frisyrer som vår käre , psykopat-landsfader). Men då måste ju boken leva på fler saker än rykten och "Hänt Extra"-skvallet!
Lättande besked - västerblocket pausar samarbete
Hmm, som människa vill jag aldrig ändra människor eftersom de bäst klarar av att ändra sig själva. Detta är rätt moraliskt, tycker jag, eftersom det visar att jag accepterar andra människors värde. Dock säger det också att jag inte gillar att andra försöker ändra mig. Senast var det en rätt god vän som gick för långt. Han är en vänstermänniska, talar riktigt illa om högern. Men jag är ju snäll så jag säger ju inget - oavsett vad jag tycker om åsikterna. Men nu gick han för långt, försökte ifrågasätta mina åsikter. Till slut sa han "Jag försöker få dig att vakna upp!". Visst är det rätt översittaraktigt att man bara spyr. Och om jag inte levde enligt mottot att inte välja bort kompisar på grund av deras politiska färg skulle jag valt bort kompisen för länge sen. Men - jag ser över detta - för visst betyder vänskap mer än något annat!
Dagens dubbbelmoral - att stödja SSSR, Kuba och Che men kritisera Kina
Jag fascineras ofta av hur vänstermänniskor kan begå dubbelmoral utan att ens må dåligt av detta. Och denna dubbelmoral syns mest i deras val av vilka diktaturkräk de stödjer. För det första: det finns de som sympatiserade med SSSR och som samtidigt skulle vilja slicka Fidel Castros röv om den chansen fanns - samtidigt som de kritserar Kina för att det landets riktigt kommunistiska makthavare bekämpar demokratifrämjare. Varför är det dubbelmoral? Så vitt jag vet tycker alla att SSSR var kommunistiskt i och med att de behandlade alla oliktänkande lika (en enkelbiljett till Lubjanka och dess avrättningshallar) och att demokratikämpare i Kuba får obetalda semestrar i fängelset. Därför är det dubbbelmoral.
Jag såg FITNA - och den filmen skrämde mig
Nu, med SD:s intåg från riksdagen (och uttåg från biskopens predikan) tycker jag att alla människor som är politiskt intresserade borde ta del av den politiska retorik som SD och dess europeska systerpartier för. Enbart av den anledningen kan man bemöta deras argument och på ett demokratiskt sätt bekämpa dem. Därför såg jag Fitna.
Fitna är, för er som inte känner till den filmen, den holländske partiledaren Geert Wilders anti-islam-film. I den filmen visas ganska kontroversinella citat från koranen tillsammans med muslimer med mördande åsikter och bilder från kända terror-attacker.
Den filmen skrämde mig. Inte så att det var muslimerna som skrämde mig eftersom jag vet att Allah, liksom vår kristna gud (jag vet att de är samma gud men ändå är tolkningarna så olika att de närmast är olika gudar), aldrig skulle tillåta att människor dödar andra människor för deras egna vinnings skull. Islam är en fredlig religion som har skänkt världen mycket värdefulla bidrag till kulturen, till rättvisan och till livet. Därför är det de extremt (på gränsen till extremistiskt) anti-religiösa yttringarna som skrämmer mig. Dessa anti-religiösa yttringar som i sitt försök att bekämpa en grupp sopar bort de 99 % av utövarna som aldrig någonsin skulle sympatisera med den procent som psykopatiskt nog bekämpar rättvisa och mental sundhet.
Av den anledningen är jag glad att jag såg Fitna eftersom den filmen öppnade ytterliga mina ögon för vilka krafter som vi måste se upp med - de krafterna som kämpar för våldsam polarisering och som inte kommer bringa annat än olycka om vi inte tillsammans bemöter deras argument och visar världen att de har fel, fel och åter mångtmycket fel.
Nu är det arge bloggskribenten tillbaka
Jag har varit väldigt inaktiv från bloggskrivandet den senaste tiden. Orsaken allena har varit att jag inte har haft ork och energi till att skriva något. Dock måste jag tyvärr säga att den senaste tidens inaktivitet har ledit till att det finns tankar som måste ut. Tankar som gäller allt från politik (commie-bashing) till personangrepp (om jag skriver namnet Ohly så har jag våldtagit min bloggs rättvisa då nämnde person både var en Berlin-mur-kramare och Fidel Castro-älskare). Därför vill jag säga att I am BACK!!!
Vad är det då som föder dessa tankar? Valet självklart. Det är en tragedi att SD har kommit in i riksdagen. Men det är en större tragedi att vänsterpartister skyller valresultatet på den enda regering som kunde behålla en dräglig välfärd (med Mona Stahlin och Lars Ohlycka vid rodret skulle vi inte behöva åka till Grekland för att uppleva Grekland). Redan på valnatten visar herr Ohlycka sitt rätta jag och håller låda. Sedan läser man i Jinges blogg att det inte är förvånande att SD väljer en moderat. Denna idioti leder till en enormus irritationus vilket leder till dessa tankar.
Dock ska jag vara lugn nu - jag tror att jag ska skriva om IKEA imorn.
Vad är det då som föder dessa tankar? Valet självklart. Det är en tragedi att SD har kommit in i riksdagen. Men det är en större tragedi att vänsterpartister skyller valresultatet på den enda regering som kunde behålla en dräglig välfärd (med Mona Stahlin och Lars Ohlycka vid rodret skulle vi inte behöva åka till Grekland för att uppleva Grekland). Redan på valnatten visar herr Ohlycka sitt rätta jag och håller låda. Sedan läser man i Jinges blogg att det inte är förvånande att SD väljer en moderat. Denna idioti leder till en enormus irritationus vilket leder till dessa tankar.
Dock ska jag vara lugn nu - jag tror att jag ska skriva om IKEA imorn.
När Sverigedemokraternas sak blev Danmarks
Det är inte med lite hänförelse som jag följer Sveriges val i dansk partipropaganda. Inte för att Sveriges partipolitik brukar synas över sundet utan för att det syns på ett riktigt spektakelt sätt.
Ni vet väl vad det hela handlar om, SD:s valreklamfilm. Den var chockerande rasistisk med en stackars pensionär som blir förbisprungen av en armè burkha-klädda barnvagnsförare. Speciellt berättarrösten var så kall och saklig att jag undrade om någon hade rökt på alltför mycket när de gjorde filmen (annars skulle de defenetivt ha räknat med hur Svenska folket skulle ha reagerat på filmen). Därför är det ju inte mer än rätt att TV4 valde att inte sända reklamen.
Ni vet väl vad det hela handlar om, SD:s valreklamfilm. Den var chockerande rasistisk med en stackars pensionär som blir förbisprungen av en armè burkha-klädda barnvagnsförare. Speciellt berättarrösten var så kall och saklig att jag undrade om någon hade rökt på alltför mycket när de gjorde filmen (annars skulle de defenetivt ha räknat med hur Svenska folket skulle ha reagerat på filmen). Därför är det ju inte mer än rätt att TV4 valde att inte sända reklamen.
Ship 2 Gaza skapar bara nya problem
I mina psykologi-studier presenterades "fångarnas dilemma" för mig. Det är ett spel där två stycken fångar ska välja mellan att erkänna eller neka ett brott. Om båda erkänner kommer båda få ett litet fängelsestraff men om båda nekar kommer straffet bli längre. Kråksången är att de inte känner till vad den andra väljer så om en erkänner och den andra nekar kommer den som nekar få längst tid i fängelse - även längre tid än om båda nekade. Därför väljer båda att neka för att förlora mindre.
Denna dilemma kan man applicera i politik. Till exempel ses upprustning som ett av fångarnas dilemma - om sovjet rustar upp sig måste USA också rusta upp för att inte förlora - trots att båda skulle vinna på att vara fredliga.
I Ship 2 Gazas fall kommer konvojen vara en provokation som Israel bara måste möta med våld. Det finns inget annat sätt för dem att möta konvojen. Problemet är bara att Ship 2 Gaza känner till detta. Därför vet de om att om de seglar till Israel kommer ännu fler människor säkerligen dödas för politiska poäng. Cynismen är alltså total.
Så, om Israels motståndare var mer fredliga (till exempel om de inte sköt raketer på Isrealiskt territorium) skulle Israel inte behöva stänga in Gazas invånare. Och då skulle Ship 2 Gaza inte behöva skicka in sina medlemmar i självmordsuppdrag. Därför kan man avsluta diskussionen genom att säga att fredliga lösningar alltid skapar störst möjliga effektivitetsvinst.
Denna dilemma kan man applicera i politik. Till exempel ses upprustning som ett av fångarnas dilemma - om sovjet rustar upp sig måste USA också rusta upp för att inte förlora - trots att båda skulle vinna på att vara fredliga.
I Ship 2 Gazas fall kommer konvojen vara en provokation som Israel bara måste möta med våld. Det finns inget annat sätt för dem att möta konvojen. Problemet är bara att Ship 2 Gaza känner till detta. Därför vet de om att om de seglar till Israel kommer ännu fler människor säkerligen dödas för politiska poäng. Cynismen är alltså total.
Så, om Israels motståndare var mer fredliga (till exempel om de inte sköt raketer på Isrealiskt territorium) skulle Israel inte behöva stänga in Gazas invånare. Och då skulle Ship 2 Gaza inte behöva skicka in sina medlemmar i självmordsuppdrag. Därför kan man avsluta diskussionen genom att säga att fredliga lösningar alltid skapar störst möjliga effektivitetsvinst.
Lite raljans om Mona Sthalins väskval
Idag tänkte jag skriva om något annat än personliga saker för jag tänkte på den där "historiska" bilden som SVD tog på partiledarna; den där bilden som visar att oppositionen har tagits över av en röd lyxväska. Och det är just den debatten som jag ska kommentera för det är faktiskt en av de sundaste "jag-har-för-mycket-fritid"-debatter som finns. Anledningarna till detta påstående är två. För det första känns det konstigt att valet (som kommer bestämma vilka av de två blocken som tar makten just som Sveriges ekonomi blir bättre) överskuggas av en röd liten dyr kreation. Men samtidigt är det slarvigt, rent ut sagt dumt av Stahlin - en socialdemokrat - att ta en dyr väska med sig. Hon borde ju försöka ta med sig en slarvigt gjort kopia eller en snygg maxi-väska för att leva sina politiska värderingar!
Sedan läste jag en konstig krönika i Metro igår, där skribenten ansåg att väskdebatten är ännu ett exempel på hur det kvinnliga könet alltid undertrycks. Hon skriver till exempel att debatten om Reinfeldts dyra klocka var väldigt kortlivat eftersom han är man. Men snacka om att krönikören gör en höna av en fjäder. Att Reinfeldts klocka är dyr betyder ingenting för han begår inte dubbelmoral - likisom Stahlin. För Lars "Smygkommunisten" Ohly var smart nog att inte ta på sig en dyr klocka för då skulle han bli minst lika hängd som Stahlin. Och miljöpartisterna tog inte med sig miniatyrbilar eller mineralvatten eller annat krimskrams som skulle göra att deras val av attraljer gick emot deras värderingar. Så, dessa tre människor i oppositionen var smidiga - i jämförelse med huvudledaren.
--------------------------
Sedan är det omöjligt att missa väskan. Alla ser den
Sedan läste jag en konstig krönika i Metro igår, där skribenten ansåg att väskdebatten är ännu ett exempel på hur det kvinnliga könet alltid undertrycks. Hon skriver till exempel att debatten om Reinfeldts dyra klocka var väldigt kortlivat eftersom han är man. Men snacka om att krönikören gör en höna av en fjäder. Att Reinfeldts klocka är dyr betyder ingenting för han begår inte dubbelmoral - likisom Stahlin. För Lars "Smygkommunisten" Ohly var smart nog att inte ta på sig en dyr klocka för då skulle han bli minst lika hängd som Stahlin. Och miljöpartisterna tog inte med sig miniatyrbilar eller mineralvatten eller annat krimskrams som skulle göra att deras val av attraljer gick emot deras värderingar. Så, dessa tre människor i oppositionen var smidiga - i jämförelse med huvudledaren.
--------------------------
Sedan är det omöjligt att missa väskan. Alla ser den
Valet kan göra tjugotio till ett bra år
2009 var ett bra år - men frågan om 2010 blir ett lika fantastiskt år. Det börjar ju kanske halvdåligt med att man inte ens vet hur man ska referera årets sommar som. Sommar-tio eller sommar-ett-noll... vad är det som gäller? Samtidigt lär jag inte åka ut på lika roliga äventyr som förra året så det blir svårt att toppa förra årets lustiga lekar.
Dock måste jag säga att om det är en sak som gör 2010 till ett perfekt år så är det valet; tack vare det förgylls en av mina glädjeämnen: retorik. Visst är politik intressant, men då vi alla redan är bundna vid våra ideologier och att det är rent ut sagt lönlöst att försöka övertyga en röd människa att "färga om sig till den rätta färgen" känns det som att man kan skippa dessa politiska diskussioner. Istället kan man blicka in på politikerna och iakta hur de klär sig, hur de pratar till folket, hur sossebladet hyllar Stahlin (nu raljerar jag för fullt, märker jag =P ) och sådant. Kanske kan man ta och jämföra dessa iaktagelser med hur de gjorde i USA nu när Obama tog makten, ja, vem vet?
En sak som jag i alla vet är att jag inte kommer att ställa upp som statsminister. Så ni kan andas ut dessa fyra åren ja
---------------------------------
Om ni har tid så kan ni se de fyra förgående presidenternas invigningstal. Då märker ni att Obama och hans "yes we can"-retorik inte är särskilt nu. Istället är det en slags cykel som dyker upp i amerikansk politik. Först kommer en repulikan och är sådär tråkigt konservatistiskt tilldragande. Sedan tröttnar amerikanarna och röstar på den förändring som demokraterna ger sken att ge. Efter det blir det republikanerna som tar makten för att konservatisterna har - just det - tröttnat på demokraterna. Och så vidare.
Dock måste jag säga att om det är en sak som gör 2010 till ett perfekt år så är det valet; tack vare det förgylls en av mina glädjeämnen: retorik. Visst är politik intressant, men då vi alla redan är bundna vid våra ideologier och att det är rent ut sagt lönlöst att försöka övertyga en röd människa att "färga om sig till den rätta färgen" känns det som att man kan skippa dessa politiska diskussioner. Istället kan man blicka in på politikerna och iakta hur de klär sig, hur de pratar till folket, hur sossebladet hyllar Stahlin (nu raljerar jag för fullt, märker jag =P ) och sådant. Kanske kan man ta och jämföra dessa iaktagelser med hur de gjorde i USA nu när Obama tog makten, ja, vem vet?
En sak som jag i alla vet är att jag inte kommer att ställa upp som statsminister. Så ni kan andas ut dessa fyra åren ja
---------------------------------
Om ni har tid så kan ni se de fyra förgående presidenternas invigningstal. Då märker ni att Obama och hans "yes we can"-retorik inte är särskilt nu. Istället är det en slags cykel som dyker upp i amerikansk politik. Först kommer en repulikan och är sådär tråkigt konservatistiskt tilldragande. Sedan tröttnar amerikanarna och röstar på den förändring som demokraterna ger sken att ge. Efter det blir det republikanerna som tar makten för att konservatisterna har - just det - tröttnat på demokraterna. Och så vidare.
Göran Hägglund är en riktigt bra retoriker
Även om jag försöker så gott jag kan har jag kvar några fördomar och en av dessa är att alla radiokanaler som börjar på "P" är smygsocialdemokratiska. Nu, när jag satt på tåget och för en gångs skull lyssnade på P3, kunde min förutfattade mening inte göra annat än förstärkas. Detta beror på att radioprataren hoppade på den mest retoriskt skolade partiledaren: Göran Hägglund.
Ni har kanske lyssnat på Hägglung? Inte jag. Men av det lilla jag vet om honom är han en väldigt bra retoriker. För det första klär han sig tydligen rätt bra (tillräckligt för att KING ska utnämna honom som en av Sveriges 100 mäktigaste modepåverkare) och för det andra försöker han fånga publikens uppmärksamhet med humor och ironi. Ni vet, sådant som Reinfeldt är helt främmande för.
Men i alla fall; jag som är en kvasiretoriker älskar Hägglunds stil. Anledningen till detta är att jag själv är ironisk och humoristisk (ni skulle bara se mitt tal om Barrack Obama). Därför blir jag bestört när P3:s radiopratare pratar skit om Hägglund för hans humor genom att gämföra - och bedöma - honom som en komiker. De tog till och med in en usel ståuppare som skulle genomföra en utvärdering av Hägglunds humor. Patetiskt och pinsamt dåligt, måste jag säga.
Var Hägglund rolig då? Defenetivt. Det bästa skämtet var den när han jämförde politiken med trafiken - det farligaste som finns är vänstersvängar.
Stödjer jag Hägglund? Nej, knappast; för jag är ingen kristdemokrat. Jag är inte så pass konservativ att jag skulle kunna rösta på dem. Dock är det bra att en högermänniska vågar stå upp för liberala högervärderingar (märk väl att högervärderingar i detta fallet är liberala sådana och inte främlingsfientliga) och försvara dem mot den verklighetsfrämmande kulturella rödvinsvänstern. Därför kommer jag - om jag ger mig in på den politska banan - att ha målet att genom retoriken göra Sveriges regeringsbildningar blåa och ansvarsfulla
-----------------------------------------
På tal om skämt. En socialdemokrat kritiserade Hägglunds utspel på Almedalen genom att säga att man ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Men vad är det som hans parti vill göra i dessa kristider? Kasta pengarna i sjön genom alltför oansvariga offentliga satsningar. Det om något är humor
Psykopatsvinen i Reclaim The Street ska slå till igen!
Snart kommer Reclaim The Street återigen genomföra det psykopatiska saboteringen som de illvilligt nog kallar gatufest. Denna gång är det stadsdelen "Västra Hamnen" i Malmö som ska drabbas av dessa aktivistpsykopaters illvilliga idioti. Lyckligtvis finns det ett par krafter som ska ställa upp för gatans demokrati och skydda ordningen mot aktivistsvinen. Därför känner jag mig ännu argare för att sommarkortet inte börjar gälla förrän på måndag - för om jag kunde sticka dit gratis skulle jag ställa mig i det demokratiska ledet och skydda samhället från de psykopatiska aktivistsvinen som Reclaim The Street befolkas av.
--------------------------------
Folk vill inte betala för Victorias bröllop men samtidigt får psykopatiska grupper som Reclaim The street härja fritt. Ett par sådana psykopatdåd och notan för brölloppet är betald. Så varför får psykopater leka fritt när Sverige missar sin chans att marknadsföra sig inför världen!
--------------------------------
Folk vill inte betala för Victorias bröllop men samtidigt får psykopatiska grupper som Reclaim The street härja fritt. Ett par sådana psykopatdåd och notan för brölloppet är betald. Så varför får psykopater leka fritt när Sverige missar sin chans att marknadsföra sig inför världen!
Röstningen är snart avslutad och jag är besviken
Rösningen är nära inpå avslutad och jag är besviken över valresultatet. Varför? För att det inte gick bättre för det parti som jag röstade på - och för att enfråge-partiet piratpartiet fått en sådan framgång. Hur kommer detta sig? Ja, moderaterna är bara för förnuftiga för att tilldra spänningssökande och eldigt engagerade ungdomar. Piratpartiet... lockade till sig folk som inte brydde sig om annat än sitt nät. Det är sjukare än att piratpartiet inte bryr sig om sjukvården. Så, det är en sorgens dag och jag längtar efter moderaternas framgångar nästa år
LTTE har äntligen gett upp efter att ha dödat 70 000 människor
Nu är det dags för politik för igår hände något som jag har längtat efter: att Sri Lankas inbördeskrig tar slut. Nu har nämligen LTTE (förut kallade de tamilska tigrarna i svensk press) gett upp och avbryter därmed de blodiga striderna. Varför är jag glad för att de gett upp? För att jag verkligen inte anser att rebeller som med vapen vill skapa förändring är värda att stödja. Allt de har gjort är att ha dödat uppeimot 70 000 människor under ett par deceniers tid, när de kunde gå den fredliga politska vägen. Rebeller får aldrig stöd från undertecknad. Och nu kan jag äntligen sjunga fredens sång igen.
----------------------------
Gud vad jag måste bli mer aktiv. Jag är nog en mästare på att reagera, men som man måste man - om jag förstått det rätt - mer eller mindre agera.
----------------------------
Gud vad jag måste bli mer aktiv. Jag är nog en mästare på att reagera, men som man måste man - om jag förstått det rätt - mer eller mindre agera.
Första maj väckte liberalen i mig - och nu blir det lite grekisk politik
För två dagar sedan var det dags för första maj. Det är inte så att jag firade den dagen för jag hade ju den svåra tentan att göra. Men även om jag skulle slippa min tenta skulle jag inte gå ut för jag vill inte stödja den socialistiska sidan. Istället vill jag att den liberala politiska delen ska kunna samlas och demostrera på sin egna dag: liberalernas dag.
Som ni märker är jag mycket liberal, vilket mina högst borgerliga åsikter borgar för. Det betyder inte att jag ignorerar mäninskors lidande till förmån för dagens räntor, utan att jag anser att en god samhällsstyrning bygger på en ansvarsfull ekonomi och demokratiska rättigheter. Man kan inte bara slänga pengar i sjön som Ohly förespråkar, för då är det inte långt kvar tills denna partiledare förvandlar Sverige till ett Zimbabwe-fall.
Jag, som ekonom, har ju - vilket jag menar - lärt mig hur pengar fungerar (trots att jag inte är helt fullärd). Därför skrattar jag över att vissa krafter inte förstår lika mycket som jag. Ta till exempel rapparen som skrivit sommarhitten "Svenne Banan". Hans kunskaper om finanskrisen liknar ju inget annat än ett skämt. Säger att lågkonjukturen inte är ett problem utan att det är den demokratiska konsumtionen som är problemet. Vad vill han? Bli odemokratisk och skicka "Stasi" och Tjekan/NKVD/KGB på alla som handlar det de behöver?
Summa sumarum kan man säga att den liberala synen ju inte syns lika mycket som det socialistiska synsättet. Det var till exempel bara ett fåtal hjältar som vågade starta motdemostrationer under första maj-tågen. Det är därför som jag kommunicerar fram mina värderingar: inte för att provocera - utan för att tillsammans med andra med liberala värderingar visa att vi är en demokratisk kraft att räkna med.
Som ni märker är jag mycket liberal, vilket mina högst borgerliga åsikter borgar för. Det betyder inte att jag ignorerar mäninskors lidande till förmån för dagens räntor, utan att jag anser att en god samhällsstyrning bygger på en ansvarsfull ekonomi och demokratiska rättigheter. Man kan inte bara slänga pengar i sjön som Ohly förespråkar, för då är det inte långt kvar tills denna partiledare förvandlar Sverige till ett Zimbabwe-fall.
Jag, som ekonom, har ju - vilket jag menar - lärt mig hur pengar fungerar (trots att jag inte är helt fullärd). Därför skrattar jag över att vissa krafter inte förstår lika mycket som jag. Ta till exempel rapparen som skrivit sommarhitten "Svenne Banan". Hans kunskaper om finanskrisen liknar ju inget annat än ett skämt. Säger att lågkonjukturen inte är ett problem utan att det är den demokratiska konsumtionen som är problemet. Vad vill han? Bli odemokratisk och skicka "Stasi" och Tjekan/NKVD/KGB på alla som handlar det de behöver?
Summa sumarum kan man säga att den liberala synen ju inte syns lika mycket som det socialistiska synsättet. Det var till exempel bara ett fåtal hjältar som vågade starta motdemostrationer under första maj-tågen. Det är därför som jag kommunicerar fram mina värderingar: inte för att provocera - utan för att tillsammans med andra med liberala värderingar visa att vi är en demokratisk kraft att räkna med.
Durban II blev shanghajad av irans mörkaste skamfläck
Hej. För er som håller koll på nyhetsvärlden borde det inte vara en nyhet att Irans premiärminister har gjort bort sig igen. Han försökte vinna stöd på hemmaplan när han mitt i brinnande antirasism-möte började svamla om att Israel är en rasiststat. Precis som befarat blev alltså denna konferens shanghajade av dessa islamistiska antidemokratikrafter. Och det är väl ändå det som man befarat - att demokratin försvinner bland alla dessa slagord.
Jag har ju rätt sunda tankar vad gäller religion och mångfald: så länge som demokratin och rätten av vara icke-troende försvaras är jag nöjd över hur det ser ut i världen. Men tyvärr finns det verkligen religiösa krafter som tar alltför stora friheter. I USA finns flera sådana rörelser men då de hålls i shack av konstitutionen behöver man inte oroa sig för något. Värre är det i Iran där landets styrs av två minst sagt psyksjuka rörelser. Premiärministern är ju, som jag sagt flera gånger, inte klok för fem öre och de muslimska lagarna där är ju minst sagt horribla (nu ska ju en 20-årig tjej avrättas för ett mord som hon inte begick). Och Iran är inte det enda exemplet på detta.
Problemet är att de vill begränsa yttrandefriheten ytterligare genom att just shanghaja den konferans som bland experttyckare kallas Durban II. Ni minns väl tilltaget mot Danmark, och sedemera mot vårt land? Karikatyrerna på Muhammed fick alla dessa krafter att gå i taget och frammana kostsamma bojkottdemostrationer. Men samtidigt verkar de glömma bort att de är riktiga hycklare i och med att de karikyterar judar så hårt på bilder att de borde fällas på direkten.
Nej. Jag börjar inse att världen inte är klok. Men så är det. Därför skriver jag min blogg för någon måste ju kommentera den sjuka världen.
Jag har ju rätt sunda tankar vad gäller religion och mångfald: så länge som demokratin och rätten av vara icke-troende försvaras är jag nöjd över hur det ser ut i världen. Men tyvärr finns det verkligen religiösa krafter som tar alltför stora friheter. I USA finns flera sådana rörelser men då de hålls i shack av konstitutionen behöver man inte oroa sig för något. Värre är det i Iran där landets styrs av två minst sagt psyksjuka rörelser. Premiärministern är ju, som jag sagt flera gånger, inte klok för fem öre och de muslimska lagarna där är ju minst sagt horribla (nu ska ju en 20-årig tjej avrättas för ett mord som hon inte begick). Och Iran är inte det enda exemplet på detta.
Problemet är att de vill begränsa yttrandefriheten ytterligare genom att just shanghaja den konferans som bland experttyckare kallas Durban II. Ni minns väl tilltaget mot Danmark, och sedemera mot vårt land? Karikatyrerna på Muhammed fick alla dessa krafter att gå i taget och frammana kostsamma bojkottdemostrationer. Men samtidigt verkar de glömma bort att de är riktiga hycklare i och med att de karikyterar judar så hårt på bilder att de borde fällas på direkten.
Nej. Jag börjar inse att världen inte är klok. Men så är det. Därför skriver jag min blogg för någon måste ju kommentera den sjuka världen.
Snart dags att undvika första maj
För några veckor sedan sa en bekant till mig att han skulle demostrera den första maj och han frågade mig om jag skulle hänga med. Men jag sa att jag inte skulle göra det för att jag inte ha de rätta värderingarna för att hänga med. Ja, jag tycker till och med att man visar sitt stöd för denna politiska sida genom att ens vara hemma och utnyttja ledigheten. Därför kommer jag resolut att promenera till skolan och plugga. Plugget är den bästa ickelediga saken som jag kan göra nu när jag inte har ett jobb. Men saksamma; genom att inte vara ledig den dagen tänker jag visa min sympati för den regering som nu har makten.
------------------------------------------
Ajdå, idag lärde jag mig att statistikprogrammet SPSS ska byta namn. Nu skulle det heta PASW istället. Jag räds för detta eftersom jag är alltför lat för att vilja använda en ny akronym. Därför får jag nog hålla mig till Minitab för det programmet kommer nog inte döpas om den närmsta tiden.
------------------------------------------
Ajdå, idag lärde jag mig att statistikprogrammet SPSS ska byta namn. Nu skulle det heta PASW istället. Jag räds för detta eftersom jag är alltför lat för att vilja använda en ny akronym. Därför får jag nog hålla mig till Minitab för det programmet kommer nog inte döpas om den närmsta tiden.
Det skulle vara intressant att rösta tillsammans med andra
Snart, den sjunde juni, är det dags att rösta för då anordnas parlementsvalet. Jag ska självklart rösta för jag anser att det både är min demokratiska rättighet och skyldighet. Därför ser jag det som en extra förmån att få kunna rösta tillsammans med andra. Det är ju trots att väldigt tragiskt om man inte kan delta i denna fest helt ensam. Därför ska jag se om det finns något att göra - för jag tycker att vår demokratiska rättighet ska likställas med att vara vår demokratiska festlighet
Helgens glada nyhet - att det borgerliga blocket är större än opositionen
Hej. Jag har inte skrivit om politik på länge och det beror på att det inte är så mycket roligt som händer i världen. Folk dödas hit och dit, glasbitar hittas här och där och människor demostrerar idiotiskt nog mot G20-mötet. Men det finns ju ljusglimtar och en av dessa är att det borgerliga blocket äntligen gått förbi det röda blocket. Ja, ni läste rätt - borgarna är populärare än socialisterna. Jag skrek högt av glädje och tackade gud (denna gången var det inte KA) för att han förunnat mig detta.
Varför är då det borgerliga blocket större än deras motståndare? Fråga inte mig för människor verkar ju inte bry sig om ideologier när de röstar. Men det kan bero på att Mona Sahlin är den värsta politiker som någonsin har fått verka fritt i Sverige. Jag menar; hon är ju en vandrande katastrof som beter sig så klumpigt att man kan tro att hon är en borgerlig agent, anställd av Reinfeldt. Ibland, i mina vekaste ögonblick, tycker jag synd om socialdemokraterna som har en sådan partiledare - men sedan tänker jag på att sossarna inte tänker som jag och då försvinner sympatin.
Tack Sahlin för att du finns. Utan dig skulle majoriteten av Sveriges befolkning inte ta sitt förnuft till fånga (hehe, provocerande va?)
-------------------------------------------
Jag tycker att det är synd att Sahlin inte är utpräglad vänstermänniska för då skulle man rätterligen anspegla på Josef Stalin med öknamnet "Mona Stahlin".
Jag håller på att bli ett styrelsemacho
Under en stor del av den tid som jag spenderat i min nuvarande stad har jag deltagit i många, många styrelser. Jag har lärt mig otroligt många aspekter av mötestekniker och har lärt mig tillräckligt mycket för att kunna delta i ett av Investors styrelsemöten. Gott i alla ära - men jag håller på att bli en mötestekniksfacist. Jag är så van vid att räcka upp handen och vänta på min tur (om det inte är en ordningsfråga) att mitt tankesätt havererar om det är en mer informellt mötestekniskt avslappnas möte. Till råga på allt har jag fått höra så mycket om en styrelsemedlems skyldigheter att min syn på lojalitet är riktigt grundmurad. Eftersom man är juridiskt bunden till alla beslut som styrelsen tar så borde man också vara moraliskt bunden till vad styrelsen säger - trots att man kanske röstar emot saken. Motsatsen till detta är att man lägger in en reservation.
Låt mig förklara med ett exempel. En styrelse lyfter frågan om att dumförklara mig. Självklart röstar jag emot förslaget - men tyvärr tycker alla andra tycker att det är ett vettigt förslag, så styrelsen dumförklarar mig. Så långt, allting gott (utom för mig) men det ändras av hur jag beter mig. Om jag lägger in en reservation visar jag öppet att jag går emot förslaget. Då kan jag gå emot styrelsen och hävda att jag är smart. Men om jag inte lägger in en reservation mot förslaget är jag - trots att jag röstade emot styrelsen - som sagt juridiskt och moraliskt bunden till förslaget. Jag kan alltså inte gå runt och säga att jag var emot beslutet om någon tar upp detta för mig. Därför hävdar jag att man dumförklarar sig om man inte lägger in en reservation mot ett vad man anser ett oriktigt beslut.
Men då kan man ju hävda att man borde kunna reservera sig mot alla de förslag som styrelsen lägger fram. Men det tycker jag inte att man kan göra, för man är ändå bunden till styrelsen på grund av den moraliska lojaliteten. Vad tillför man styrelsen om man bara reserverar sig mot beslut? Gör man sig nyttig? Knappast. Man borde istället sedan länge övervägt att lämna styrelsen och göra något annat. Två, kanske tre reservationer är acceptabelt - men vid fler sådana borde man alltså gå frivilligt eller bli missförtroendeomröstad.
Jag har knappt sett sådana här saker. Själv har jag bara reserverat mig mot ett endaste beslut då kårens utbildningspolitiska program så åt mig att göra det. Men jag läste ju om han Kristianstadpolitikern som via ett öppet brev kritiserade sin ordförande. Vettigt, man kan tycka, men samtidigt otroligt pinsamt. Jag skulle inte vilja vara han, förstår man nu om man läser detta inlägg, för han har då verkligen gått emot all lojalitet som styrelsearbetet kräver.
-----------------------------------------
Jag får nog problematisera detta senare med vad som händer om man krossas till köttfärs av att sitta mellan två stolar - och vilken grad av lojalitet som man kanske ska prioritera. Jag har själv sett ett par människor som i samma möte tvingats att hoppa mellan stolarna. Mer ska jag inte skriva, förutom att av denna anledning har jag - trots ett riktigt vackert och saftigt erbjudande - inte gått med i ett visst ungdomsförbunds styrelse [ni som läst bloggen kan nog kanske gissa sig till vilket förbund jag menar, hehe].
