Jag hatar att inte vara förberedd
Imorse ringde det på telefonen. Tack vare att numret började med 004 såg jag att det var ett utländskt nummer. Alldeles riktigt, det var från Tjeckien. Det gällde ett jobb som jag sökte för ett par dagar sedan. Tyvärr var jag allt annat än förberedd på att genomföra en intervju så jag måste ha svarat fel. Jag kan visa hur jag svarade:
"Stämmer det att du har sökt dessa två jobb". Jepp, sa jag, för jag tror att jag är kvalificerad för båda två. "Well, the you need some experience for the first one" blev svaret. Fan också, tänkte jag.
Sedan kom frågan "Varför söker du jobb i Tjeckien". Istället för att nämna att jag vill arbeta utomlands för att det kan underlätta mina kariär sa jag bara att jag gör det för mina kompisar. Misstag nummer två.
Sen frågades det hur mycket i lön jag väntar mig. Där kom misstag nummer tre eftersom jag kanske sa ett alltför lågt nummer, 1000 €. Jag sa att jag inte vet löneläget i Tjeckien men att det är den lönen som jag förväntar mig. Misstag nummer tre alltså.
Sedan gav jag inte ett lugnt intryck över telefonen. När jag inte är beredd på att tala i telefon låter jag inte säker och det måste utfrågeskan ha uppmärksammat. Om jag utfrågades mellan fyra ögon skulle jag ge ett bättre intryck.
Nå, förutom dessa misstag hände väl inget. Jag menar: jag hade sovit dåligt och hade inte väntat mig att någon från Tjeckien skulle ringa (att jag ens skriver så bra att folk ringer mig är ju det en chock!). Därför får jag istället försöka förbereda mig lite mer på framtida jobb som jag söker. Även om det [ni känner mig så ni vet att jag aldrig kommer att vara optimistisk förutom om jag tyckte att det gick felfritt] kommer att bli ett nej så kanske jag har lärt mig tillräckligt för att klara av en framtida intervju. Det är bara att hoppas!
"Stämmer det att du har sökt dessa två jobb". Jepp, sa jag, för jag tror att jag är kvalificerad för båda två. "Well, the you need some experience for the first one" blev svaret. Fan också, tänkte jag.
Sedan kom frågan "Varför söker du jobb i Tjeckien". Istället för att nämna att jag vill arbeta utomlands för att det kan underlätta mina kariär sa jag bara att jag gör det för mina kompisar. Misstag nummer två.
Sen frågades det hur mycket i lön jag väntar mig. Där kom misstag nummer tre eftersom jag kanske sa ett alltför lågt nummer, 1000 €. Jag sa att jag inte vet löneläget i Tjeckien men att det är den lönen som jag förväntar mig. Misstag nummer tre alltså.
Sedan gav jag inte ett lugnt intryck över telefonen. När jag inte är beredd på att tala i telefon låter jag inte säker och det måste utfrågeskan ha uppmärksammat. Om jag utfrågades mellan fyra ögon skulle jag ge ett bättre intryck.
Nå, förutom dessa misstag hände väl inget. Jag menar: jag hade sovit dåligt och hade inte väntat mig att någon från Tjeckien skulle ringa (att jag ens skriver så bra att folk ringer mig är ju det en chock!). Därför får jag istället försöka förbereda mig lite mer på framtida jobb som jag söker. Även om det [ni känner mig så ni vet att jag aldrig kommer att vara optimistisk förutom om jag tyckte att det gick felfritt] kommer att bli ett nej så kanske jag har lärt mig tillräckligt för att klara av en framtida intervju. Det är bara att hoppas!
Kommentarer
Trackback
