Det är starkt av Höglund att berätta om sin tid som mobboffer
Att bli mobbad är tyvärr en tragisk verklighet för många ungdomar. Denna upplevelse lämnar kvar djupa spår som är svåra att få bort. Få vågar tala om detta och färre går ut i media med sina upplevelser. Men Elisabet Höglund vågade berätta om sina erfarenheter. Hon beskrev hur hon mobbades för att vara tjock och hur hon utsågs till Lucia för att bli offer för hånets blickar. Hon nämnde hur en framgångsrik politiker sparkade henne så hårt att hon fick blödningar. Och hon menade att alla upplevelser påverkade henne lång tid framöver.
Därför vågar jag påstå att jag känner igen mycket av det som hon beskriver. Mina upplevelser påverkar fortfarande min självkänsla och självbild. Inte så att mina erfarenheter är exakt likadana som hennes. Jag har till exempel inte en sådan - om jag får tolka det fritt - demonisk mor (snarare - vilket hon vet men inte behöver styrka i denna blogg =P - motsatsen till detta). Inte heller har jag utsatts för denna fysiska form av mobbning. Men jag har utstått något som jordbruksministern Eskil Erlandsson skulle kunna kalla exkludering - alltså, grovt sagt, utfrysning. Att jag rodnar så lätt beror till väldigt stor del på att de gamla, snart 10 år gamla erfarenheterna, fortfarande hemsöker mig. Det är ju inget som jag är glad för och jag skulle helst velat slippa tänka såhär.
Men jag kan väl i den blogg som alla nyfikna kan läsa säga att hänt är hänt. Man kan inte resa tillbaka i tiden och ställa om allt till noll. Inte heller kan man förtränga allt det dåliga eftersom detta är något som formar mig. Det bästa som man kan göra är att bearbeta dessa händelser genom att beskriva dem i bloggen. Därför är jag stolt över vad Elisabet Höglund har gjort - för jag skulle inte beskriva allt för er in min blogg om hon inte gått före.
-------------------------------------------------------------
Hon skrev två artiklar. Här är de:
Artikel 1: Hennes egna ord
Artikel 2: Expressens sammanfattning
Kommentarer
Trackback
