Kritik mot våldsamma datorspel är roligare än själva spelandet

Jag måste erkänna att jag älskar att spela dataspel; så mycket att jag lätt kunde öda timmar på att "fragga" motståndare på Counter-Strike. En stor del av min barndom har tillängnats just den förströelsen. Därför blir jag lätt förnöjd att veta att jag - av två av varandra oberoende "källor" - ska vara sinnessjuk och otroligt våldsam. 

Låt mig börja med våldsamheten. För jag som spelare har alltid läst insändare från moralhyperventilerande sammanbrott-in-spe som anklagar tv-spelande för att möjligt mellan helvete och jord. Senast läste jag en insändare i sydsvenskan som stadgade att det finns ett defenetivt samband mellan våldsamheter i dataspel och verkliga livet. Om man sönderspelar ett blodigt spel såsom GTA 4 börjar man alltså, enligt nämnda logik, springa runt i stan och med massa militära vapen kalla hit insatsstyrkor av olika våldsamhet. Vilket är så långt ifrån sanningen som man kan komma. Jag har nämligen spelat ut hela Half Life och slaktat alla stackars Barnys utan att gå till skolan som ett våldsvrak. Och 99 % av alla spelare har upplevt samma sak. Så varför ska moralhyperventilerande sammanbrott-in-spe vara rädda för lite underhållning?

Vidare vill jag fortsätta med sinnessjukheten. Att det skulle vara sinnessjukt att spela spel längre än sex timmar per dag har Kinas regering slagit fast vid, sedan en WoW-oholist (alko- och -holist, ni fattar, -holist?) spenderade sina utbildningspengar på spelet och försökte döda sina föräldrar för ytterligare pengar. Han skulle egentligen avrättas, men sedan hans föräldrar (som ville skydda sin son) skyllde på det idoga spelandet slogs det fast att sonen var sinnessjuk. Så om man spelar data-spel mer än sex timmar per dag blir man alltså, enligt kinesisk lag, stämplad som sinnessjuk. Hehe

Som ni märker är tv-spelandet offer för moralhyperventilerande sammanbrott-in-spe. Många osanningar från människor som knappt vet vad de talar om florerar i media. Därför kommer frågan: när ska de lära sig? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0