En internationell ekonoms betraktelser

Födelsedagar är ju något som alla har men som få verkligen vill ha. Det beror självfallet på att man på pappret blir ett år äldre. Själv anser jag inte att det är några problem med det. Istället är jag glad över den lilla uppmärksamheten som man blir tilldelad. Tyvärr vet inte många om när jag fyller år. Anledningen är att man måste leta upp det då jag väldigt sällan vågar yppa det speciella datumet. Orsaken till detta är att min födelsedag till 95 % följs av en kommentar som jag har hört alltför många gånger förr. Och av de som fyller år på samma datum är jag inte ensam. En kompis till mig vågar heller inte bli offentlig med hans födelsedagsdatum av samma försiktighet. Så vad vill jag säga med detta inlägg? Att jag känner med alla som har hört samma skämt så många gånger förr. Och jag vill bli firad på kåren eftersom jag fyller år en onsdag och då ska jag defenetivt festa hårt och hoppas att någon sjunger för mig. 

Nu medan jag skrev förra blogginlägget tänkte jag mer på vad jag sa om att föra sig rätt. En del av detta är ju rimligtvis att röra sig rätt. Kanske jag är lite nojjig över det men som en - förhoppningsvis - framtida retoriker ser jag framför mig att detaljer som klädval, röst och kroppspråk kommer att påverka hur långt jag kan komma. Allt detta skapar ju ett intryck av mig som andra använder som referenspunkt när de tänker på mig. Då kanske det inte räcker med att vara jyste för att skapa det intryck som man vill skapa. Därmed kommer den retoriska frågan: rör jag mig på ett sådant sätt att jag med den kroppsspråk-"dialekten" kommer att komma dit jag kan nå, eller är det något i mitt sätt att föra mig som behöver utvecklas för att hjälpa mig till maximalt måluppfyllande?

Jag hade ju stora förhoppningar om festen igår. Lyckligtvis kan jag säga att besvikelser inte hade något med den festen att göra. Det var roligt att mingla runt med andra, att lära känna sektionschefen bättre, lyssna på spännande tal och samtala med riktiga toppenmänniskor. Tyvärr blev det också en viss andel procenthaltiga drycker som orsade ett misst mått av dimma, men så farligt var det inte. Allt i allt är jag riktigt nöjd över gårdagen och hoppas få delta på nästa tillställning. 

Idag var det jag som höll i rundvandringen för skolans utbytesstudenter. Jag gick från järnvägsstationen och drog mig upp till grand för att fortsätta mot class och avsluta vid domus. Det kändes rätt nervöst att tala inför folk sådär. Jag har nämligen aldrig guidat runt folk, och ännu mindre gjort det med det engelska språket. Så jag är rätt nöjd över att ha testat på det. Men när jag gick iväg från en grupp hörde jag någonting om "let's put it on youtube". Det kan betyda att jag kommer att se mig själv där. Förhoppningsvis är det ett minne från stan, men det kan också vara något som jag sa fel. Därför hoppas jag att det finns minsta moral och vett i den människan, så att jag slipper bli känd på samma grunder som "Boom goes the dynomite"-grabben och Star Wars-killen. 

Jag har en hatkärlek till ordet eller. Det är inte bara för att det är svårtolkat, utan också för att en arbetsbörda kan bli dubbelt så stor. Den svårtolkade biten för till att jag förr trodde att ordet "eller" uteslöt ett av alternativen. Se till exempel till påståendet "jag vill ha kaffe eller te". Detta ska ju tolkas som att om inte te finns vill man ha kaffe - och vice versa. På samma gång betydde lydelsen "skriftlig tentamen eller grupparbete" att man bara behövde ett av dessa. Men så är inte fallet, har jag lärt mig. Ett "eller" kan faktiskt visa att båda alternativen skulle kunna gälla. "Vi söker en med erfarenhet av utlandsarbete eller kårerfarenhet" ska ju tolkas som att en person med båda alternativen är ett kanonval. De enda fallen där "eller" inte accepterar båda alternativen är där de är helt ofrånkomliga. Säg vem som vill ha både te och kaffe. Men då kommer man ju ofrånkomligen in på när alternativen är oförenliga; vem som har tolkningsrätten. "Skriftlig tentamen eller grupparbete" kan vara förenliga för en lärare men oförenliga för oss studenter. Ska läraren då ge oss dubbel arbetsbörda för att denne tolkar kursplanen på ett studentovänligt sätt? Knappast. Därför är det bra att alla som arbetar med kursplaner tänker på att radera bort alla "eller" från examinationslistorna så att vi vet att vi inte behöver ha en dubbel arbetsbörda. 

Min dator har haft ett extremt lågt minne. En sengångare skulle stundtals har arbetat snabbare än min dumburk. Därför har jag sedan länge velat uppgradera minneskapaciteten. Och sedan min bror gav bort minnen till föräldrarna - och givit deras datorer ett nytt liv - kunde jag inte hålla mig länge; jag beställde minnet på direkten. Och så kom det igår. En gigabyte - tillräckligt för att mitt internetanvändande skulle underlättas. En kompis visade hur man skulle installera det och minnet kom in. Resultatet kunde inte vänta. Datorn jobbar riktigt snabbt nu. Jag har försökt överanstränga den utan problem. Saker som skulle ta flera minuters väntan i anspråk är bara ett klick ifrån nu. Därmed är jag riktigt nöjd; för nu har jag givit datorn ytterligare två år - i väntan på dess ersättare. 

Efter ha varit borta från hemmet i två veckor känner jag hur musklerna börjar skrika efter träning. Därför lydde jag dem och besökte mitt lokala gym. Det var riktigt skönt. Speciellt när man tränade med en kompis. Ska träna fler gånger nästa vecka för att därigenom slappna av :)

Jag gjorde aldrig värnplikten. Ibland känns det som att jag slapp den. Men efter att ha studerat oavbrutet sedan jag var sju år gammal borde vänrplikten vara ett sätt för mig att prova på något nytt och spännande. Därför fastnade jag för en reklamnotis på facebook som ledde mig till aspirantutbildningen. Denna utbildning är till för personer som mig som inte har gjort sin militära grundutbildning. Därför tänkte jag underhålla mig själv genom att genomföra ett test för att se om jag var lämpad att söka in dit. Det gick rätt så bra; när flash-spelaren inte krånglade klarade jag av alla test. Därför såg jag verkligen fram emot att få resultatet för testet. Skulle jag månto vara bättre än normalmänniskan? Det vet jag faktiskt inte. Webbläsaren hängde sig när testet var klart. Jag fick inte se mina resultat. Därför är jag arg. Det är verkligen som att göra ett IQ-test och inte få veta hur smart man är. Jädra dator!

Gott nytt år alla! Hoppas att ni firar med familjen eller kompisar! Själv är jag med majoriteten av familjen och väntar inte det nya året. Det ska vara fantastiskt nästa år, och jag ska ha jätteroligt. Jag ska plugga utomlands, bjuda på mig själv riktigt hårt, göra en massa roliga saker, arbeta hårt med allt roligt i kåren, och allt sådant. 

Liksom många andra kära bloggare vill jag hälsa alla en riktigt god jul. Hoppas att så många som möjligt av er firar med någon eller några nära eller kära. Dagen är ju som sagt ämnad att firas med andra. 

Det är många saker som jag inte förstår. Men förstå mig rätt när min tolkning av ordet förståelse bygger på att man ska ha en djupare förståelse för saken. Som att lagen om utbud och efterfrågan handlar bygger på vilka priser som folk vill handla vid, och inte enbart vad folk faktiskt handlar till. Samma sak gäller med ord. Jag förstår dem inte om jag inte förstår naynserna bakom dem. Burlesk är ett exempel. "Gösta Berglings saga" beskrivs ju som burlesk. Men vad betyder ordet? Grovt och drastiskt humoristisk, enligt en ordbok. Och ordet "otvungen" som den svenska översättaren till "Pride and Prejustice" ofta använder sig av då? Naturlig och avslappnad, enligt samma källa. Så genom att se nyanserna bakom orden kan jag förstå ordets innebörd, och genom att förstå dess innebörd kan jag förstå det. Min förståelse blir alltså större, och jag blir en klokare människa. 

Två dagar för sent skriver jag om jordbävningen. Men det är ju inget att skriva om längre. Alla [...som bodde i området] har redan kommenterat den, så jag får väl nöja mig med att det kändes som en lastbil. Jag är bara bitter över att jag inte njöt fullt ut av situationen, för en sådan ofarlig jordbävningen genomlever man typ enbart en gång per liv. Men det är ändå inget emot de som missade den [genom att antagligen sova eller hoppa fallskärm (!) ]. Dock kan jag sammanfatta hela jordbävningen med att oavsett vilka grupper av människor som man talar om (såsom gamla, unga, studenter, arbetare med flera) delades Skåne upp i enbart två läger, de som vaknade och de som sov. 

Jag blev verkligen förvånad då jag läste texten till ett paket köttbullar. Det stod nämligen att dessa köttbullar älskas av alla barn mellan 6 och 92. Men 93-åringarna då? Och de som är äldre? Är inte de också barn? Skärpning, säger jag bara!

Min frånvaro förklaras inte bara av ett förminskat bloggintresse, utan även av en arbetsresa som jag gjorde till Island. Där arbetade jag på en bondgård under tre veckor. Det var ett äventyr som lämnar en honungsljuv eftersmak. Jag lärde mig att leva dag för dag (istället för tenta för tenta, år för år och så vidare), och vågade äntligen krångla mig igenom flygplatsernas mystik på egen hand. Denna resa var kanske mindre än vad jag planerat, men den har gjort att jag vuxit som person

Vår utrikesminister är verkligen mer än den kostymnisse han verkar vara. Här är bildbeviset.

Jag läste precis i DI.se att en proffessor ville att bredbandanvändandet ska bli avgiftbelagt, då han anser att det är det enda sättet för artister att få ersättning för sina verk, i nedladdningstider som dessa. Men det tycker jag är förkastligt, eftersom jag är en av dem som -principfast - inte laddar ned media. Det betyder att jag måste betala ännu en idiotisk avgift för något som jag inte använder (tv-agift). Skärpning!

Ni minns väl de gamla serierutorna med Spara och Slösa där det lutheranska sparandet var mer eftertraktat än det utsvängda levenet? Nu har denna världsbild äntligen smygit sig ned till cyberrymden, där den presifioneras av sidan http://www.sparapengar.be/ . Där får man lära sig alla knep som Spara skulle vara expert på. Om det inte är nog presenteras prisjämförelser som ursinnigt visar hur mycket man sparar på ett år. För en student som mig är sidan guld värd och jag hoppas att även du finner tillfredsstälellse i att besöka sidan.

När Bhottu dog för några veckor sedan kom jag att tänka på vad grisarna sa i "Animal Farm", alltså att alla är lika men att vissa är mer lika än andra. Det stämmer verkligen om man ska syna synpunkten ur ett visst perspektiv, nämligen ledarskapen. Vissa människor har den otroliga karisman att deras existens blir en symbol för - förhoppningsvis - det som de kämpar för. Det gäller inte minst Bhutto. Gräsrötterna såg upp till denna person så mycket att hon persofierarade saken. När någon attackerade henne, angrep de saken. Därvid kan alla människor vara lika men vissa mer lika än andra

Trots min sekularism och mitt måttliga avståndstagande från religion vill jag ta chansen att önska er alla en riktigt god jul