Jag blev mördad inatt - och tur är väl det för drömmen kunde bli värre
Ibland önskar jag att jag kunde åka landet runt och intervjua folk om bara deras drömmar för i dagens moderna samhälle är det dessa berättelser som tagit över sagoberättelsens sociala roll. För folk drömmer ju hit och dit och det är när de berättar om vad de drömde som alla runt omkring skrattar åt det som har hänt. Därför skulle denna analogiska resa bland människans djupaste kreativitsrikedomar skapa glädje och väcka förundran bland alla som läser denna bok. Och det bästa av allt med idéen är att inga drömtydares eller psykologers analyser får förekomma i drömsamlingen. Här ska det bara roas och inte psykoanalyseras sönder av en psykolog eller hobbypsykolog med för mycket fritid.
Själv fick jag denna idéen efter att ha lyssnat på två drömmar. I den första drömmen dödades jag tydligen. Jag började visst avslöja alltför mycket om andra personer så jag straffades för det (hon som drömde drömmen bad om ursäkt för detta). Och i den andra drömmen var det någon som blev ofrivillig värd till Carolina af Ugglas barn. Det var nämligen en släkting till vederbörande som bjöd in dem och ungarna blev så bråkiga att de slängdes ut.
Det är ju två exempel på de kreativa underverk som drömmarna kan ge upphov till. Och med mer invecklade berättelser skulle underhållningsvärdet bli enormt. Så, även om det inte är jag som skriver boken skulle jag bli väldigt skoj om det är någon som känner sig manad att skriva om andra människors drömmar. Vi behöver en drömambassadör
Kommentarer
Trackback
