Två dagar kvar -och Italien blev som jag önskade mig

Nu har jag bara två dagar kvar i Italien och då börjar jag tänka på frågan om Italien-resan blev som jag hade förväntat mig. Och svaret är tveklöst fast eftertänksamt ja. Jag drömde om att ha en utvecklande resa där jag skulle stärkas som person, och nu i förhand kan jag säga att jag har blivit starkare. Innan kunde jag aldrig någonsin säga "nej" men nu är det något som jag säger för jämnan när andra saker (som tentaplugg) kallar. Och mitt självförtroende har på något sätt växt

Men samtidigt finns det de här sakerna som jag drömde om som aldrig blev av. Jag gick aldrig upp till Duomons tak, jag såg aldrig Den sista måltiden - och jag fick inte den tjejen som jag ville ha. Visst, jag har sett många tjejer som fått mig att tappa andan (särskilt en spansk tjej... pff, det tog mig två månader att ens säga mer än ett ord till henne för hon var så snygg att min blyghet tog tag i mig) och jag har träffat en del tjejer som faktiskt kunde vara "den där tjejen" - men inget har hänt. Så ja, det var en del saker som inte hände.

Fast, vad gör väl det? Jag vet att livet alltid ger mig överraskningar. Detta året har varit full av sådana. Jag har gjort saker som jag alltid velat göra men inte gjort förrän nu. Och jag har njutit hela året. Så, om jag kanske inte gjorde sakerna som jag drömde om så har jag ändå chansen att göra dem i framtiden. Och... som ni ska veta... det är drömmarna som får mig att vara mer energisk än vad jag annars skulle vara. Kan jag inget annat kommer jag ju tänka mig att åka till Japan och göra allt =)

Nu kallar en fest på mig. Vi ses

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0