Jag och makroekonomi - en kombination som inte gör mig glad
Nu sitter jag här och bloggar om makroekonomi. Inte så att jag tvingas komma ifrån studielitteraturen utan för att jag är så personligt tvungen. Nu läser jag om saker som jag absolut inte förstår. Att ad(p)-kurvan kan skifta utåt i en expansiv finanspolitik är fortfarande en gåta som jag inte kan resonera kring. Ja, jag var till och med så inne på detta att jag knappt kunde hälsa på min ordförande när hon kom förbi och hälsade på mig - och då är det verkligen illa.
Nej,. Jag måste säga att kårarbetet är så mycket roligare än vad studierna är. Man kan jobba hårt och få något konkret tillbaka istället för att sukta efter en betygssiffra. Man kan också hjälpa andra studenter och deras glada miner är långt mer givande än ett tecken på ett papper.
Av dessa anledningar funderar jag på att skriva ut flera kårarbetsdokument. Om inget annat är dessa lättare att förstå än vad makroekonmi är och då kan man faktiskt vara lika glad som kårordförandet när hon går förbi - något jag inte blir med min makroekonomiska bok.
Nej,. Jag måste säga att kårarbetet är så mycket roligare än vad studierna är. Man kan jobba hårt och få något konkret tillbaka istället för att sukta efter en betygssiffra. Man kan också hjälpa andra studenter och deras glada miner är långt mer givande än ett tecken på ett papper.
Av dessa anledningar funderar jag på att skriva ut flera kårarbetsdokument. Om inget annat är dessa lättare att förstå än vad makroekonmi är och då kan man faktiskt vara lika glad som kårordförandet när hon går förbi - något jag inte blir med min makroekonomiska bok.
Kommentarer
Trackback